Idrott förknippas ofta med gemenskap. Människor med olika bakgrund möts på samma fotbollsplan, löparbana eller i samma idrottshall och tävlar efter gemensamma regler. Men historien visar också hur idrotten kan påverkas när ett samhälle börjar dela upp människor efter exempelvis ursprung och religion.
Utvecklingen i Nazityskland under 1930-talet är ett tydligt exempel. Förföljelsen av judar och andra grupper påverkade hela samhället – även idrotten.
När idrotten blev en del av politiken
Efter nazisternas maktövertagande i Tyskland 1933 förändrades samhället snabbt. Judar utestängdes stegvis från allt fler delar av det offentliga livet.
Även idrottsföreningar påverkades. Judiska idrottare kunde uteslutas från klubbar och förlorade möjligheten att delta på samma villkor som andra.
Det visar hur diskriminering kan bli konkret långt innan den når sin mest extrema form. Möjligheten att spela fotboll, träna i en förening eller delta i en tävling kan verka liten i ett större historiskt perspektiv, men utestängningen var en del av en betydligt bredare process där människor fråntogs sina rättigheter.
Koncentrationsläger i Tyskland och det ockuperade Europa
Nazisternas lägersystem utvecklades och förändrades under regimens tid vid makten. Det är därför viktigt att skilja mellan exempelvis koncentrationsläger Tyskland och de olika läger som senare upprättades i andra delar av det tyskockuperade Europa.
När man talar om koncentrationsläger Polen är det dessutom viktigt att vara tydlig med den historiska kontexten. Polen var ockuperat av Nazityskland. Flera nazistiska koncentrations- och förintelseläger låg på ockuperat polskt territorium, men de skapades och drevs av Nazityskland – inte av den polska staten.
På Riksförbundet Sveriges Museers sida om koncentrationsläger Tyskland, koncentrationsläger Polen, Förintelsen och mänskliga rättigheter går det att läsa mer om olika typer av läger och deras funktioner.
Olika läger hade olika funktioner
En vanlig missuppfattning är att alla nazistiska läger var likadana.
Systemet omfattade bland annat koncentrationsläger, tvångsarbetsläger, transitläger och förintelseläger. Syftet och förhållandena varierade mellan olika platser och under olika perioder.
Förintelselägren hade en särskild funktion i genomförandet av det systematiska massmordet på Europas judar. Auschwitz-Birkenau fungerade både som koncentrations- och förintelseläger och har blivit en av de mest kända symbolerna för Förintelsen.
Att använda rätt begrepp är viktigt eftersom det hjälper oss att förstå hur omfattande och organiserat systemet var.
Vad har detta med idrott att göra?
Kopplingen blir tydligare om vi betraktar idrott som en del av samhället snarare än som en isolerad aktivitet.
En idrottsförening kan skapa gemenskap, men den kan också spegla samhällets normer och maktförhållanden. Om vissa människor inte tillåts delta på grund av vilka de är upphör idrotten att vara en mötesplats på lika villkor.
Det är därför frågor om inkludering och diskriminering fortfarande är relevanta inom dagens idrott.
Idrott och mänskliga rättigheter
Efter andra världskriget fick frågan om universella mänskliga rättigheter en central internationell betydelse. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs 1948 och utgår från principen om alla människors lika värde och rättigheter.
Även om idrott kan kännas långt från de stora politiska frågorna skapas gemenskap i praktiken just i vardagen – i skolor, på arbetsplatser och i föreningar.
När en människa får vara med på samma villkor som andra omsätts principen om likabehandling i praktiken.
Historien om idrotten under nazismen visar samtidigt motsatsen: hur snabbt en vardaglig gemenskap kan förändras när diskriminering först accepteras och därefter institutionaliseras.
Att känna till Förintelsen handlar därför inte enbart om att förstå det förflutna. Kunskapen ger också perspektiv på frågor om människovärde, diskriminering och allas rätt att delta i samhället.
Lämna ett svar